Bilder på ungarna vill vi ha. Förutom de tusentals vi knäpper själva varje år, brukar vi köpa bilderna som tas på dagis och i skolan och sätta upp på väggen, ge till far- och morföräldrar och så räcker det till plånböcker, jobb och lite av varje. Det är nåt särskilt med professionellt tagna bilder med bra ljussättning och enhetlig bakgrund just till hedersplatsen med fina ramar i vardagsrummet. Dagis- och skolbilderna har varit lyckade varje år, men i år togs inga enskilda porträtt varken på dagis eller i Noas klass.

Lena känner Per Johansson på ProCard i Odensbacken, en suveränt bra fotograf som kombinerar professionalitet, konstnärlighet och lekfullhet. Pers huvudverksamhet är inte barnfotografering, men han tog ändå emot barna Wesström. En eftermiddag sent i november åkte vi till Pers studio i Odensbacken och vällde in bland maskiner och dukar. Spännande, tyckte alla! I en och en halv timme höll vi på och Per hade en ängels tålamod och en unges påhittighet, och barnen var också enormt samarbetsvilliga och uthålliga. Till slut var alla tre barnen plåtade enskilt och tillsammans, sittande och liggande på golvet och på stolar och bänkar.

Så fick vi en länk med 181 (!) bilder att beskåda. Vi hade tänkt använda en bild av varje unge, plus kanske en på dem tillsammans - om det gick att få nån bra. När vi skalat bort alla bilder där de tittade knasigt, var det minst hundra schyssta bilder kvar. Efter tuffa kvalomgångar hade vi till slut valt ut en av varje unge som skulle förstoras till tavlorna, och så några extra till ett litet album. Vi är helnöjda med bilderna och visar malligt upp ett urval här. Det är Per Johansson som har copyright på alla bilder och de får inte användas utan tillstånd. Snygga, va?

Till väggen valde vi de tre bilderna närmast här nedanför. Här är de skurna i Hasselbladsformat, men på vår vägg sitter de nu i mäktiga 24x30 cm och hos mormor och farmor i 18x24.  

Först ut var storebror Noa som fick sitta på golvet. Han lyssnade på alla instruktioner och följde dem noga, så det gick snabbt och lätt.
  

Ester var lite mera uppsluppen, men gjorde det mesta som Per bad henne. Att man också kunde ligga på duken var Esters eget spontana initiativ.
  

Aron var som väntat trixigast att få med på noterna, men han var tapper och Per var snabb och påhittig nog att få även Minior att fastna på schyssta bilder.
  

Så kom stolen fram också. Upp med allihop en vända till.
  

Sedan, när barnens ork nästan var slut, gjorde vi också ett försök med gruppbild. Samtliga inblandade gjorde sitt yttersta, men vid det laget var det rejält kämpigt - trots risifrutti mellan tagningarna. Det var svårt att få en bild där alla tittar in i kameran och ser "vanliga" ut, än svårare att få alla att göra glada miner samtidigt. Men vi fick ändå en bild att förstora till väggen (vi valde den första) och ytterligare en till albumet (båda dessa):
  

När allt var klart fick barnen välja varsin klubba ur en bautastor hållare Per hade kvar från en produktfotografering. "Vad härliga ni ser ut, får jag ta några bilder till, med klubborna?" No problem! 
  

  
Gå till Gästboken

Copyright Ulf och Lena Wesström 2009