Lena, 36, trebarnsmamma, fru och pastor

 

Till sidan om Svenska Baptistsamfundet

Tillbaka till Lenas vrå

Till Ulfs och Lenas startsida

Till Gästboken

 

 

Denna sida uppdaterades senast 2009-08-18

Betelkyrkan

 

Betelkyrkan och Örebro första baptistförsamling – församlingen jag och familjen tillhörde från hösten 2000 till sommaren 2009, och som också var min arbetsgivare till december 2005. Där blev jag pastor och där kunde jag även efter anställningens slut fortfarande som privatperson kanalisera mycket av mitt engagemang och också försöka driva frågor jag tycker är viktiga för en kristen församling i Sverige idag. En chans att gå från ord till handling. Ledare i scouterna och ibland också i söndagsskolan. Började skissa i huvet på en temagudstjänstserie som skulle vara utmanande både för mig själv och förhoppningsvis även församlingens pastorer och medlemmar, men det fick aldrig fäste. 

Familjegudstjänster hör till mina hjärtefrågor, jag tycker de är jätteviktiga och försökte vara med och utforma några om året. De ska helst vara roliga och angelägna för både små och stora deltagare och gärna vara slut innan klockan tolv. Ibland fick vi till en familjegudstjänst med extra allt: scouter, två pop- och rockgrupper, kören Gott & Blandat, dans och barnvälsignelse. Fullproppat i kyrkan, världens ös i musik och dans, scouter som medverkade med allt möjligt - från dekor, drama och sång till kollektinsamilng och ljusteknik - och ändå i mål strax efter tolv. Helskönt! Gudstjänst ska vara både helighet och fest. Ibland lyckas det.

Ofta har församlingen och dess ordningar (eller o-ordningar) varit en källa till frustration hos mig och Uffe, men den var vår familj och där har vi vänner och där levde vi vårt församlingsliv. Tills nu, sommaren 2009. Många saker har under lång tid bekymrat oss och vi har på olika sätt försökt påverka och ge vårt bidrag. Men under vintern och våren 2009 kom vi till en punkt där vi inte förmådde uppbringa mera kraft att fortsätta verka i just den här församlingen. Förtroendet, orken och viljan tog slut. Processen har orsakat enorm smärta och vånda, men vi är helt klara över vilken väg vi vill gå och har landat i beslutet att lämna församlingen. Vi känner nu ett stort vemod - ilskan har runnit av. Nu har vi lämnat våra uppdrag, våra nycklar och vårt medlemskap.

Vi tackar församlingen och vännerna för nio år av gemenskap och önskar er lycka till och Guds välsignelse i fortsättningen. Ni har betytt enormt mycket! Vi är tacksamma för den respekt många av er som lyssnat på vad vi haft att säga har visat oss. Vi söker nu en annan församlingsgemenskap, men vill fortsätta vara era vänner!

Copyright Ulf och Lena Wesström 2008-2009